Anna Nordlander

Idag är det min sista dag som säljare på Canal Digital! Just nu känns det skönt att kunna se fram emot två veckors ledighet, men jag vet att jag redan efter ett par dagar lär bli rätt rastlös. Jag är inte precis den personen som gillar att chilla i sängen fram till två-tiden på dagen eller oplanerat slappa framför teven. Känner att mitt liv har en större betydelse än så. Viktiga lilla jag. Hehe. Mamma har i alla fall bakat kladdkaka som jag ska bjuda mina kära kolleger på, smaskigt, jag bidrog till kalaset genom att nu på morgonkulan vispa grädde. Har till och med hallon med mig! Planen bakom detta spektakel är ju givetvis att lämna bygget med flaggan i topp, så att det uppstår en saknad på måndag.

Ikväll har vi på jobbet ordnat en superavsltuning med bowling och middag, trevligt! Synd bara att Felicia är sjuk idag, jag vill helst ha med henne på allt jag gör. But ok. I'll make this on my own. Sara ska inte heller närvara, men eventuellt ska Manda rycka in i deras ställe, tackar tackar mitt lilla hjärtegull!

Ikväll ska jag:

1.Åka hem och stretcha och äta.
2.Ta bilen över till my boyfriend och mysa och äta fantastisk choklad från Neuhouse som han har köpt till mig. Kolla på Sex and the city? Möjligt.

Puss alla fina!

Herregud, märkte ni stormen inatt? Helt galet, väntade mig  att ett stort träd när som helst skulle fara raka vägen in genom fönstret. Tur att jag klarade mig ;p

Nu sitter jag med hårinpackning i håret och försöker rädda mitt trasiga, slitna, äckliga hår. Idag ska jag och mamma in till stan och shoppa! Jag ska leta efter en ny väska, men därefter ska mina pengar sparas till London-kassan. Snart kan jag nämligen shoppa där, Forever21 and the biggest Topshop I know, here I come! Skönt att 50.550 kr ska dras från sparkontot i veckan.

Efter stan skulle jag nog vilja stanna kvar och möta upp några vänliga volontärer som vill dricka vin med mig, som den tråkiga tråkmåns jag är så följde jag ju inte med ut igår, så idag är jag dubbeltaggad. Börjar ju ändå 12 imorgon, så en utekväll utgör ingen fara trots att det rör sig om en enkel måndagskväll!

Hipp hipp hurra, hurra, hurra! (Jesus fyller år idag).

Den här juldagen har spenderats här hemma med släkt och familjevänner. Jag och Henrik tog också ett åk i min kärra ner till Time och hyrde två filmer:

Vi har precis sett på Red Riding Hood, och satan vad bra den var! Jag älskar såna sagofilmer och Amanda Seyfried är så sjukt vacker. Sparar den andra filmen till ikväll eller imorgon, beror på hur tevetablån ser ut. Egentligen var väl tanken att jag skulle ut ikväll, men eftersom min farmor åker hem imorgon (och jag träffar henne två, tre gånger per år) så känns det mer schysst att stanna hemma istället. Vi ska titta på film och spela spel! Jag gillar verkligen att spela sällskapspel, men tyvärr blir det bara i juletider som jag faktiskt gör det. Nu ska jag berätta en rolig historia som har att göra med mig och sällskapsspelande: jag har alltid varit en rätt dålig förlorare (eller okej, en usel förlorare), så när jag var liten lät alltid mina föräldrar mig att vinna, bara för att slippa mina vredesutbrott. Surast blev jag i Den Försvunna Diamanten, om ni vet vilket spel jag talar om.

Nu är det snart dags för middag, jag behöver väl knappast säga vad vi ska äta, för dagen efter julafton så är det ju självskrivet att det är rester! Jag gillar julmat, i rätta mängder. Inte att äta skinka i en månad. Någonstans tycker jag man får dra en gräns.

Förresten, jag har letat i evigheter efter den här jullåten "barapapapam" ni vet, och varit helt förtivlad över att jag inte vetat vad den heter. Sökordet "barapapapam" gav nämligen inget resultat. Låten går retsamt nog på reklam hela tiden i samband med en ny julskiva, och för varje gång jag hör den lilla snutten så blir jag mer och mer kär! Såå apropå jobbmailen, tror ni inte att mina ängla-kollega just skickade ett mail till mig med två youtube-länkar som visade sig vara två versioner av den fantastiska, Gudsbenådade låten? Uppmaning, uppmaning: lyssna. Jag har den på repeat hela tiden!

Ridningen var....... UNDERBAR. Såklart. Glömde bort alla anledningar till varför jag en gång slutade och vill boka in mig på en kurs till vårterminen. Nu går ju inte det eftersom jag flyttar till London, men ändå. Det var ren och skär lycka att få tränsa, sadla, galoppera och kelas. Jag blir så glad av ridning, det känns som om alla bekymmer släpper! Det är bara jag och hästen. Den egentliga orsaken till att jag faktiskt gav upp ridningen för ungefär tre år sedan var för att det hela var så satsigt. Proffsig som man var, så blev det väldigt inriktat på dressyr och tävlingsförbereldeser. Vad jag älskar allra mest med ridning är hoppning och att rida ut i skogen, och det blev inte så mycket av den varan på slutet av min karriär. Idag kände jag dock hur mycket jag har saknat att rida, så jag måste återuppta det på något sätt! Antingen genom att rida regelbundet, eller att hyra egen häst lite då och då. Jag och Sara har i alla fall planerat att hyra hästar igen till sommaren, men jag ska försöka klämma in en egen tur också innan jag flyttar!







(Tyvärr dog vår kamera, varför det inte finns några bilder på mig. Dessa skyndade jag ta under fikapausen med min mobil)

Nu har jag precis kommit hem igen. Jag och Manda har nämligen varit och besökt Maja i hennes nya lägenhet i Bromma! Fantastiskt att ses igen, var evigheter sedan sist! Jag körde dit, en färd jag helst inte vill prata om. Det blev något fel i bilen, så det var helt immigt vilket resulterade i att jag inte såg någonting. Överhuvudtaget. Skitläskigt, särskilt när man inte kan vägarna. Och jag som ville glänsa med körkortet. Blir lätt ett platt fall när man vill briljera! I vilket fall, superkul att träffas igen, måste bli snart igen♥

Nu ska jag sannerligen sova, klockan är ju nästan elva och jag har varken stretchat, borstat tänderna eller sminkat av mig! Oj, oj, oj, oj, oj. Godnatt!

Allt började för 700 år sedan då haven fort farande va blå, himmelen klarare än någonsin då värken billar eller flygplan fans. Allt började i en liten liten stad som hette….ee…aa vi får kalla den sossestad. I sossestad bodde alla i lugnt o ro frid o fröjd och alla betalade 50 % av sina bedrövliga löner till kungen som i slutändan ändå slösade allt på ”massage”. I den lilla staden fans en vacker vacker tjej som hette anna, vi kan kalla henne anna nordlander det blir nog lättare att relatera detta till värkliga händelser då. I alla fall tillbacks till historian. Anna va ute och gick i skogen och letade efter bär så hon kunde göra en paj i ugnen. Då när hon gick där bland svampaen då hon ser en man kommandes förbi åkandes på en röd italiensk häst. Anna blir helt galen och går fram till manen och frågar vad heter du ? så svara den mystiska manen som hade på sig en läder rock med en krokodil på ? jag heter martin von ankmage ( igen så tar vi namn vi känner igen så vi kan relatera till de sen…) han frågar anna om hon vill ta en tur på en vilda hästen och anna hoppas på och de red iväg till en stad som heter (m)oder-at. I staden (m)oder-at var alla vackra och rika betalade endast 25% till en ledare som inte hade hår och såg ut som ett rovdjur i ansiktet. Självklart så va ju anna från sossestaden så hom blev utkastad från staden, men hon och martin hade självklart blivit kärra i varandra säg någon saga där det inte händer… aja gissa vad martin lämna sin rikedom började leva med anna i sossestad. SLUT

Den nykläckta modellen says hallo! Skämt åsido, jag har aldrig varit mer lik en åsna än idag, då jag och mamma var "modeller för en dag" på The Studio vid Stureplan. Hade förväntat mig ett par riktigt SHIT-VAD-SNYGG-JAG-ÄR-FOTON, men det fick jag förstås inte. Mamma däremot, Jesus vilka bilder! Trots att mina modellegenskaper var tämligen obefintliga, så var det ändå en rolig upplevelse! Har saknat att bara vara med mami.


Världens finaste mamma♥ (Jag är så lång eftersom jag hade klackar)

Nu har vi precis ätit pizza (daddy's choiche, givetvis). Jag är svintrött, men ska gaska upp mig lite och ta bilen hem till min älskling. Först ska jag bara stretcha. Funtar på att åka förbi Time i Centrum och hyra en film. Mysig jag är.

Just det. Undrar ni vad jag gjorde i lördags? Julshoppade med Sara och Lina! Fantastiskt kul! Synd bara att Lina blev matförgiftat eller något i den stilen, hon blev nämligen tvungen att avbryta shoppingen i förtid. Förutom julklappar införskaffades även löshår! Bjöd hem Sara på middag, med den hemliga baktanken att få henne att sy ihop skiten åt mig. Jag ska som sagt enbart ha håret vid partaj och dylikt, men ska nog ha det lite i veckan så att det inte är sådär lent och spikrakt som det är när det är helt nytt! Förresten var Magnus Uggla i Gallerian också, jag gillar honom, eller rättare sagt gillar jag hans musik, Uggla själv verkar rätt dryg.

På kvällen tog jag bilen hem till Frida i Haninge och kollade på sista Stig Larsson-filmen med henne och Fellan. Alltså rättegången i den filmen är så MAFFIG. Åh, längtar tills jag själv får showa!