Den självständiga.
Jobb 12-21.
Eller inte!
Å andra sidan kan jag tydligen inte hålla mig borta från jobbet, eftersom jag redan efter en ynka dags ledighet återigen var på plats. (dock i ett helt annat ärende än att sätta mig i säljarstolen, jag vill aldrig mer säga meningn Hej jag heter Anna och ringer från Canal Digital). Mötte upp Felliflue på Birgittas och tog en latte innan jag, för sista gången någonsin, klev in på kontoret för att lämna tillbaka mitt etntrékort til vd:n. Visste inte vad jag skulle göra av det, och jag vågade knappast slänga det om någon nu skulle få för sig att ringa mig och be att få tillbaka det.
Efter detta bestyr körde jag vidare till Forum där jag, för första gången någonsin, tvingades hantera det här med biljettautomater i ett parkeringshus. Hör och häpna; jag klarade det. Shoppade inte loss så värst mycket mer än en stor, fin ram och nåt krimskrams från Indiska som man ska hänga i fönstret. Krimskramset kostade bara 29 spänn så tyckte inte att det var så mycket att dividera om när jag ändå hyste en liten förhoppning att den kanske skulle komma att glimma fint i mitt rum. You wanna see? 
Och...
Jahapp, efter Forum så fortsatte jag och Röda Faran vidare till nästa anhalt: Tyresö centrum. Där droppade jag in hos min favoritfrisör Simon, som verkar vara den enda frisören i hela Sverige som förstår sig på mig och mina hårpreferenser. Här klippts ingen page och här fönas inte håret ut i hemska lockar, inte, utan Simon sköter sig så oklanderligt att han borde få något sorts pris för sin mästerlighet! Stötte på mormor och hennes tvillingssyster under väntan mellan tidsbokning och klippning, så vi satte oss och fikade på mitt forna stammiscafé där jag hängde varje morgon efter mina körlektioner. Att jag någonsin (gråtfärdig) tragglat mig igenom dragläget känns som evigheter sen, nu när jag är proffs. Jag älskar mitt körkort så mycket, det har verkligen varit värt alla pengar och all tid som jag var tvungen att lägga ned på det!
