Nedräkning London: En vecka.
Whaaaatup? Själv har jag precis varit ute och vankat en timme i uppfriskande tempo, härligt väder ute! Nu ska jag ta ett chillpill innan lite släktgäster anländer vid femsåret med anledning av ett en viss Anna fyller 19 år imorgon! Jag har faktiskt nästan helt och hållet glömt bort min egna födelsedag, det är så mycket annat så snurrar i huvudet just nu (typ London). Det är förvånandsvärt att jag trots allt har lyckats organisera någon form av födelsedagsmiddag/avskedsmiddag för mina vänner på fredag!
By the way vill jag meddela er att Stig Helmer The Story är jordens tråkigaste film. Jag skrattade endast EN ENDA GÅNG. Fruktansvärt poänglös, och med tanke på att den i det närmaste sög all glädje ur mig så borde jag nästan ha krävt stålarna tillbaka. Varning, varning, läsare, se den inte, den var hundra gånger sämre än Simon och Ekarna (som redan den nådde en bottenplacering). Vore kul om jag kunde plocka en bra bio nästa gång! Tror stenhårt på den nya filmen om Marilyn Monroe, som har premiär längre fram i januari. I den medverkar Emma Watson, alltså Hermione Granger från HP. Läskigt att se henne i en ny roll! Den filmen lär jag gå och se i London, flyttar ju nämligen om en vecka! Shit, vad galet!
Alltså jag kan inte ens beskriva känslan som jag har i kroppen just nu, för samtidigt som jag mentalt vet att ja, jag åker fan om en vecka, så känns det hela så jäkla ofattbart. Kommer nog inte kunna ta in att jag åker förrän jag faktiskt fysiskt sitter på flygplanet och lämnar Sverige bakom mig. Just nu har jag verkligen svårt att hålla förväntningarna på en lagom nivå, är alldeles för taggad försöka intala mig själv att jag ska ta det som det kommer och inte hoppas på för mycket. Skitsamma, klart jag hoppas på att jag kommer få GRYMMA vänner och ett GRYMT jobb och lära mig prata GRYM engelska, varför sticka under stol med det? Satan, nu börjar mina stressutslag klia igen. Vad är det med mig? Är jag dömd till att vara världens mest stressade människa? Vad gjorde jag för dumt i mitt tidigare liv? Måste ta kli-dämpade kräm!
By the way vill jag meddela er att Stig Helmer The Story är jordens tråkigaste film. Jag skrattade endast EN ENDA GÅNG. Fruktansvärt poänglös, och med tanke på att den i det närmaste sög all glädje ur mig så borde jag nästan ha krävt stålarna tillbaka. Varning, varning, läsare, se den inte, den var hundra gånger sämre än Simon och Ekarna (som redan den nådde en bottenplacering). Vore kul om jag kunde plocka en bra bio nästa gång! Tror stenhårt på den nya filmen om Marilyn Monroe, som har premiär längre fram i januari. I den medverkar Emma Watson, alltså Hermione Granger från HP. Läskigt att se henne i en ny roll! Den filmen lär jag gå och se i London, flyttar ju nämligen om en vecka! Shit, vad galet!
Alltså jag kan inte ens beskriva känslan som jag har i kroppen just nu, för samtidigt som jag mentalt vet att ja, jag åker fan om en vecka, så känns det hela så jäkla ofattbart. Kommer nog inte kunna ta in att jag åker förrän jag faktiskt fysiskt sitter på flygplanet och lämnar Sverige bakom mig. Just nu har jag verkligen svårt att hålla förväntningarna på en lagom nivå, är alldeles för taggad försöka intala mig själv att jag ska ta det som det kommer och inte hoppas på för mycket. Skitsamma, klart jag hoppas på att jag kommer få GRYMMA vänner och ett GRYMT jobb och lära mig prata GRYM engelska, varför sticka under stol med det? Satan, nu börjar mina stressutslag klia igen. Vad är det med mig? Är jag dömd till att vara världens mest stressade människa? Vad gjorde jag för dumt i mitt tidigare liv? Måste ta kli-dämpade kräm!
Kommentarer
Trackback
